Reporänta

Alla räntor, både till utlåning och inlåning, har sin grund i den så kallade reporäntan. Denna kallas även för styrräntan och sätts av Riksbanken. Riksbanken har som mål att låta inflationen ligga på ca 2%, och reporäntan justeras för att uppnå detta mål. Under lågkonjunktur är räntan oftast låg för att uppmuntra konsumtion och investerande för att på så vis få igång ekonomin. Under högkonjunktur är räntan hög för att motverka finansbubblor och för att hålla inflationen nere.

I första hand påverkar reporäntan hur mycket bankerna får betala för att låna pengar av staten, och detta i sin tur påverkar räntorna för utlåning mellan bankerna. Bankens räntekostnader styr sedan hur mycket bankens kunder får betala för exempelvis bolån, och hur mycket man får i ränta för inlåning på sparkonto.

Då bankerna alltid strävar efter att gå med vinst är de generellt mycket snabba med att höja räntorna på kundernas lån, men desto sämre med att höja räntorna på sparkonton.

Hör du i media att Riksbanken kommer sänka eller höja reporäntan kan du räkna med att du snart kommer av påverkas av detta, framförallt om du har lån till obunden ränta. Har du däremot bundit lånen påverkas du däremot inte, varken positivt eller negativt.

 

Reporäntan är för närvarande 1,5%.

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)